Hur långt man än har kommit är det alltid längre kvar
Ja, det är ungefär så mina studier känns. Jag läser och läser. Jag avskärmar mig för distraktioner som iPhone, iPad, sociala medier, internet. Jag planerar att om jag läser så länge får jag ta paus för att göra det eller det under så lång tid. Jag tycker att det går bra. Tiden går, jag läser duktigt, men jag kan inte alls bocka av så många kapitel som jag hade önskat. Men jag ska välja att tolka Jockes ord på ett annat sätt. Hur långt man än har kommit är det alltid längre kvar. Även om jag hade varit klar med dessa kapitel redan nu hade det kommit andra måsten. Fler kapitel, sammanfattningar, repetition. När man pluggar är man aldrig riktigt ledig. Jag tog en promenad nyss för att få lite paus och frisk luft. Två minuter från min låda väntar öppna fält och får.
Till att börja med är det viktigt att vara moderiktig när man studiepausar.
För man vet aldrig vem man kan möta.
Jag matchade mitt osminkade ansikte med den gråa skyn och min röda mössa med min kompis näsfinnen.
Som på bilden till vänster känns det när jag tänker på vad jag behöver läsa och vad jag har framför mig den kommande veckan. Vänligen observera BAJSHÖGEN.
Och sedan kom jag hem från min promenad och gjorde detta:
Det var ju kanske lite onödigt så här i efterhand. Men jag tackar så mycket för att kaffet INTE landade på dator, högtalare eller telefon, utan bara på tomma ytor och lite i ett kollegieblock. PUH!
Kommentarer
Linn säger:
Heja heja! Fint beskrivet med den oändliga allén och bajshögen. Igenkänningsfaktor på den känslan...... även om jag har stängt av skolan mentalt nu sedan två veckor tillbaka och en vecka framåt. Kommer straffa sig till slut >_<
Svar:
emitis.blogg.se
Amanda Svensson säger:
Haha, åh jag kan inte annat än skratta. Vi som gillar spexiga brallor och crazypants; jag har exakt de mönstrade byxorna jag också xP
Svar:
emitis.blogg.se
Trackback