And let's start over...

En av mina kurser är ett project där vi ska göra en rekryteringsvideo för ett företag. Nu är vi på skolvecka tre, vilket innebär att vi redan valt och börjat jobba med en organisation. Igår när vi skulle börja skriva på de mer "seriösa" sakerna istället för på introduktuinsdelarna så insåg vi att.. hmm. naeee. Det här kommer nog inte funka. Såååattee, det var inte mycket val annat än att byta organisation till en ny och mer eller mindre börja om. Känns toppen faktiskt. Speciellt eftersom vi redan är på vecka 3 av 7 (kanske 8). Så nu blir det lite större studiebörda igen. Men jag tror i alla fall att det här bytet kommer hjälpa oss i längden och det är det vi får fokusera på! Bättre att byta nu och bara vara lite efter, än att jobba vidare och inse alldeles för sent att det inte kommer fungera. Men det är ett par saker att bocka av från att göra listan. Snart är det dessutom dags att gå tillbaka till skolan för dagens andra lektion. Tot ziens mina vänner!

Update från studieverkstan

Det finns inte så mycket nytt att säga tyvärr. Idag var jag uppe och satte igång med pluggerierna vid halv åtta påt ungefär. Åt frukost i solen i min easy chair strax efter åtta och sedan var jag igång med boken igen. För er som undrar kan jag säga att jag slutat göra anteckningar medan jag läser för att skynda på det hela lite. Det funkar väl sådär... Men men. Jag försöker hitta tillbaka till attityden:
 
"Tentorna kommer när de kommer och det är inget jag kan göra åt det. Stress hjälper inte alls, utan gör det bara värre. Läs så mycket du hinner och gå igenom power points och anteckningar. Det kommer att gå bra. Och går det inte bra är det inte hela världen!"
 
Eller, jag kanske borde kalla det ett mantra istället för en attityd. Eftersom jag upprepar detta för mig själv typ en gång i halvtimmen varje dag. Idag ska jag varva läsandet med att börja skriva på vår slutgiltiga inlämning som ska vara klar på fredag. Drömmen vore dock att vi lyckas få klart den redan på torsdag så att jag kan vara fri efter det. Vi får se. Men en sak som är säker är att fredag denna vecka, den 5e april klockan 16:00, har jag min sista deadline för block c. Efter det är det över, i alla fall för ett litet tag. Jag kommer kunna andas ut igen, och bli en normal människa. En glad människa, kanske till och med avslappnad. Och sedan på lördagen kommer Ceseliten hit. Yihooo! Där har vi något att se fram emot!
 
 

Hur långt man än har kommit är det alltid längre kvar

Ja, det är ungefär så mina studier känns. Jag läser och läser. Jag avskärmar mig för distraktioner som iPhone, iPad, sociala medier, internet. Jag planerar att om jag läser så länge får jag ta paus för att göra det eller det under så lång tid. Jag tycker att det går bra. Tiden går, jag läser duktigt, men jag kan inte alls bocka av så många kapitel som jag hade önskat. Men jag ska välja att tolka Jockes ord på ett annat sätt. Hur långt man än har kommit är det alltid längre kvar. Även om jag hade varit klar med dessa kapitel redan nu hade det kommit andra måsten. Fler kapitel, sammanfattningar, repetition. När man pluggar är man aldrig riktigt ledig. Jag tog en promenad nyss för att få lite paus och frisk luft. Två minuter från min låda väntar öppna fält och får.
 
Till att börja med är det viktigt att vara moderiktig när man studiepausar.
 
För man vet aldrig vem man kan möta.
 
Jag matchade mitt osminkade ansikte med den gråa skyn och min röda mössa med min kompis näsfinnen.

Som på bilden till vänster känns det när jag tänker på vad jag behöver läsa och vad jag har framför mig den kommande veckan. Vänligen observera BAJSHÖGEN.
 
 
Och sedan kom jag hem från min promenad och gjorde detta:
 
 
Det var ju kanske lite onödigt så här i efterhand. Men jag tackar så mycket för att kaffet INTE landade på dator, högtalare eller telefon, utan bara på tomma ytor och lite i ett kollegieblock. PUH!

Jag vill också ha påsk och långledigt!

Idag har facebookflödet varit fullt av statusar i stil med "äntligen långhelg!", "ATK och solen skiner, kan det bli bättre" och "Dags för påskmys". Instagram kryllar av bilder på folk som åkt hem till sina familjer över påsk för att äta chokladägg och vanliga ägg och bara myyyysa och njuta av ledigheten. Usch säger jag. Det enda jag kommer få njuta av den här helgen är mina skolböcker inför tentorna nästa vecka. Men jag ska väl inte klaga. Än en gång får jag väl säga att tji mig som inte började tidigare. Men jag måste få säga att jag verkligen hade föredragit att vara hemma i mitt Göteborg med min familj och mormor som påsken till ära är och hälsar på. Jag skypade med dem tidigare idag och det gjorde ont i mitt lilla hjärta. Jag menar, här sitter jag i ett främmande land och läser om Change management. Hur ser ironin ut där med tanke på att jag förmodligen är den person jag känner till som är störst motståndare till förändrnig. Men som sagt innan, något tar jag med mig från den här kursen, och det är att jag aldrig någonsin vill jobba med något som har med change management, change agents eller change communication att göra. Och det är väl en slutsats värd något det också.
 
 
Påsk förra året

Tenta countdown

Tyvärr har vi nu kommit till den fas där tentorna rusar närmare utan att det går att bromsa. Nästa vecka har jag en tenta på onsdag, en på torsdag och en slutgiltig inlämning på fredag. Vad som förrvirrar mig något är hur en fempoängskurs kan bestå av 10 ganska krävande uppgifter löpande under de 7 veckor kurser pågår, sedan en tenta och en slutgiltig uppgift där man kan skriva upp till 18 sidor. Sex frågor, inom två ämnen där man kan skriva upp till tre sidor på varje fråga. Sedan innebär det naturligtvis inte att man måste skriva tre sidor. Men jag antar att man bör prestera åtminstone två sidor för att vara tillräckligt utvecklande för att möta lärarens och kursens krav. Det positiva är väl i alla fall att den sista uppgiften ska göras i grupp och vi är fyra personer i vår grupp. Men ändå.
 
Nåväl. Igår, efter att vi lämnat in projektet, fick jag i alla fall för mig att möblera om lite här. Jag blev inspirerad av Lien som gjorde det samma! Nu ser det ut som på bilden nedan. Återstår gör bara att se om det är en inspirerande eller distraherande utsikt. Jag har en känsla att det faktum att det är sol ute gör att jag kommer sitta här och önska att jag var utomhus istället. Men med tanke på att jag kan se att fåglarna går vattnet där nere på marken är det nog inte så varmt ute trots allt. En annan sak som är lite tokig är att solen skiner in i min box hela dagarna, och som jag kanske nämnt tidigare så fungerar inte min solgardin som den ska. Jag kan nog få ner den, men jag kan inte vara säker på att den kommer upp igen. Så det kanske slutar med att jag sitter här med gardinen fördragen hela dagen ändå. Och då blir slutsatsen att utsikten varken är inspirerande eller distraherande!
 

Jo men det är ju "lite" stökigt på det där skrivbordet, jag vet...

Check!

 
Den här lille jäkeln är nu inlämnad och klar. Jag tror faktiskt inte att det finns ord för att beskriva den känslan. Må så vara att det ännu är mycket kvar att göra innan man kan andas ut ordentligt, men det är så skönt när man i alla fall kan börja bocka saker från listan. Dokumentet här ovanför innebär till och med att jag kan bocka en hel kurs! Bortsett från utvärderingen jag behöver göra, men den går ut på att göra kryss och värdera arbetsinsatser och jag hoppas att jag kan få det gjort relativt snabbt. Igår lämnade vi in ett annat arbete, men det täckte bara halva kursen och vi har tentan kvar. Så nu har jag bockat 1,5 kurser av 3 kan man säga. Kvar är två tentor och en slutgiltig inlämning. Och innan vi når dit - en fruktansvärd mängd kurslitteratur. Better get started!

2013-03-24

Idag är det söndag och jag drabbades just en ny släng av hemlängtan. Jag vill inte ägna denna dagen åt att slita mitt hår framför en dator över sju veckors samlade uppgifter där hälften av arbetet inte är bra nog. Jag vill inte behöva vara den som försöker övertala de andra i min grupp att vi måste göra något vettigt med våra övningar. Jag vill inte vara den som gång på gång måste argumentera för att två timmar innan deadline inte räcker för att få ordning på den här förbannade inlämningen. Jag vill inte sitta här och oroa mig för att jag missat någon viktig del eller deadline för en utvärdering eller inlämning. Eller att jag missat ett moment helt och hållet. Ibland är det ju lite svårt att veta vad man ska göra om man inte får informationen till sig (jag menar, varför inkludera utbytesstudenterna i maillistor).
 
Istället vill jag sitta hemma i mitt familjekollektiv och dricka nespressokaffe gjort med gröna lungokaplsar och titta på Doctor Who. Och CSI eller kanske NSIC. Om jag har tur ett avsnitt av Criminal Minds. I mjukisbyxor och med gosefilten. Dagen kanske avslutas på ICA Kvantum med mammis. Det är så söndagar ska vara. Inte ett hav av skolångest.
 
Nåväl. För att minska stressen finns det väl bara en sak att göra - börja! Så det är vad jag ska se till att göra efter att jag ätit färdigt min frukost och andats lite.

Ja det är väl ungefär så här det ser ut.


Pluggerier och födelsedag!

Idag kom jag till skolan för min första lektion 8,30 och gick därifrån vid strax efter 17. Timmarna däremellan fylldes av föreläsning, projektarbete, skoluppgifter och handledning. Nu är jag helt slut. Jag är i behov av en siesta men det finns inte riktigt tid för det. Jag måste plugga ännu lite mer och sedan duscha och göra mig iordning innan jag traskar över till Giulias spacebox för födelsedagsfirande! Det är många som fyller år här hela tiden, haha. Nu gav jag mig själv lite matpaus och passar på att skriva ett par rader! Även om denna veckan har varit lugnt är jag trött, trött, trött. Nu är det dags att jag tar tag i detta och börjar plugga, för jag har redan extremt mycket att göra, det känns som ungefär tre gånger så mycket som vi normalt sett har hemma i kära Götet. Huga.
 
TOT ZIENS!
 
ps. idag äter jag en morot istället för belgiska tryfflar.